Matte har äntligen behagat återvända efter att än en gång övergivit mig - det dyraste hon har! Hon åkte i torsdags och kom tillbaka först igår. Hemskt taskigt av henne. Husse (också en dyrbarhet måste man tillägga) med sitt gipsade ben kan ju inte följa med mig ut i skogen eller på några längre promenader alls.
Nåja, man får väl erkänna att jag inte hade planerat släpa mig iväg någonstans alls annat än till första bästa skuggplats under något träd eller så. Det har varit alldeles på tok för varmt för några som helst kroppsövningar. Nu är det tack och lov lite svalare så man kan skutta runt i det gröna och hoppa i lite bäckar och gölar igen.
6 kommentarer:
Men stackare! Alldeles övergiven! Vilken tur att hon béhagade komma hem. Hoppas du visade henne hur sur du var!
Oj,oj jag ska sluta klaga över passa huset några timmar nångpng ibalnd.
Men hur KUNDE hon! Vara borta från dig så länge, menar jag. (Jaja, från husse också förstås...)
Tur att ni åtminstone tycks ha överlevt den här familjedramatiken alla tre!!
:)
Vad bra att ordningen är återställd!
Du är förresten väldigt snygg på din presentationsbild. Den påminner om mig själv när jag grävt ner korvar eller gosedjur i någon grop.
mattar ska hålla sig hemma så det så!!
Stackars dig - mattar får bara inte försvinna. Det är helt OK med hussar; dom verkar ju hitta tillbaka tids nog på något märkligt vis, även om deras "nosar" inte ser så välutvecklade ut.
Skicka en kommentar