Jag har lite tråkigt ibland. Det har husse med. Han kan inte leka någe vidare. Bara hoppa runt med kryckor eller ligga med benet i vädret. Han kan inte följa med mig ut i skogen och jag får inte vara där ensam. Får hålla mig på gården hela dagarna ända tills matte äntligen kommer hem från var hon nu är om dagarna.
Så fort hon kommer hem sticker vi iväg på en runda.
Igår och idag var hon hemma hela dagen och vi har varit ute och lekt i skogen hon och jag. Jag får hoppa på stenar och balansera på stockar, hämta saker, sitta, stanna, leta efter grejer eller matte. Vi har roligt och jag får godis. Kul tycker jag.
I morgon är vi ensamma igen - husse och jag. Tur att jag har mina pipisar ifall jag skulle bli väldigt leksugen. Och en massa katter finns det som man kan reta lite. Sånt är ganska kul. Jag tänker sitta på trappen och kolla vad som händer ute på vägen. Ibland kommer det en häst eller så. Sånt är också rätt kul. Nä, jag skäller inte på hästar. Dom är helt okej tycker jag. Kossor är värre. Men såna kommer inte gåendes ute på vägen särskilt ofta. Jag har i alla fall aldrig sett någon där. Än.
Snön som kom härom dagen - när bilen stannade för oss - är på väg att smälta. Lite synd men det kommer nog mer snö igen någon gång. Kanske i september eller så.
Grävde upp en gammal tuggrulle från ifjol. Sladdrig och jordig och mumsig. Precis lagom mogen liksom.
Nu går jag och lägger mig. Trött.
9 kommentarer:
Tuggrullen känns som om den är helt perfekt i konsistens. Jag brukar ju också gräva ner ätbart, korvar t ex. Snart ska jag fara och leta rätt på den korv jag grävde ner förra Valborgsmässoafton.
Tur att din matte i alla fall kan ta med dig ut i skogen när hon kommer hem. Där har ni visst väldigt skoj!
Det går inga kor förbi på min väg heller, (inga hästar heller förresten) men en och annan fyrhjuling dundrar förbi - nu har dom där sommarboende börjat komma.
Snacka om att den tuggrullen måste smaka alldeles underbart!
Vi hade en kossa på rtrappan en gång.
(Ja, där vi bodde förrförra gången fanns en kohage. En kossa blev alldeles till sig över Doriz. Så hon rymde för att hälsa på. En kväll stod hon på trappan och glodde in. En annan dag betade hon på vår gräsmatta. Sen följde hon med oss på promenad. Det bästa hon visste var att slicka på hela Doriz och gnugga mule mot nos. Hon trodde nog Doriz var en kalv eller något. Rolig ko det där
/Matte)
Jasså husse är skittråkig där han sitter med benet?! Han kanske kan kompa dig lite på pipisarna o ni kan bilda ett band?
tur att matte orkar gå en sån kul promenix när hon kommer hem!
Det där benet lät supermumsigt!
sladderslafsar
Hej snygging !!
Tråkiga hussar eller mattar är så trist så man funderar på att byta ut dom ibland, men så kommer man på alla bradiga stunder man har upplevt med dom ;)
Igår blev jag och min matte påhoppade av en ilsken hund och hans husse...matte fick åka till doktorn och ta stelkramp :(
Nospuss på dig prinsessan!!
Jaa, de där små behållarna är kanonbra! Man har de ju alltid med, så länge man låser dörren då, så man behöver inte tänka extra på dem heller :)
Ha D Bra!
// Anna
Stackars dej Myrra!
Du kan få bo med mej och hänga med på långa skogsrundor varje dag tills din husses ben är ok igen
Hussar måste man vara rädd om. Man måste VAKTA dem så att de inte smiter. Nu har du chansen.
Vår husse smiter väldigt ofta och sedan får vi hänga i fönstret och vänta, vänta...
Härligt med skogspromenader och lite snö gör väl inget. Skönt att rulla sig i.
Jag är jätterädd för hästar, kossor och får (?)....så fort jag ser något av de djuren springer jag upp till matte och går och trycker vid hennes ben...
Nospuss, Lilla P
Skicka en kommentar