Rejsade med Tindra ute på vägen. Hon vinner för det mesta men det gör inget. Jag bjuder på det. Det är härligt att bara springa.
Bäst vi sprang där hördes ett surrande uppifrån luften. En förvirrad humla? En väldigt tidig trana?
Nä, det var ett par gubbar som hängde och dinglade där i varsin konstig tygbit. Det surrade av dom. Kanske hette dom Karlsson och hade propellrar på ryggen?
Här hemma på gården var det meningen att lillmatte skulle beskära äppelträdet idag men hon hade inte tid så det får vänta. Kanske lika bra för det går nästan inte att ta sig fram till det där trädet.
Tills vidare tänkte jag jobba lite med att gräva gångar så lillmatte kan ta sig fram den dag hon nu kommer.
6 kommentarer:
Vad vackra ni är där ni springer i solen :) Tidus blir alldeles till sig ;)
Klart det var Karlsson, kul att han fått en kompis! En vuxenkompis, alltså.
Jag kan springa på snön nu, men det kan minsann inte matte - Hon ser så rolig ut när hon försöker ibland och sjunker och sjunker och sen fastnar...
Vad härligt ni har när ni rejsar på vägen, en sån fin bild!!
Duktig du är som gräver gångar, tur att dom har dej!
Perrrrrrfekt att gräva gångar Myrra...du är så smart!!
Här på bästkusten är det vårligt nu och jag spritter av vårliga känslor, tutar lite, suckar lite och larvar mig säger matte...vad hon nu begriper som kuttrar i telefonen;)
Nospuss på dig snygging!!
Ingen vanlig söndag tycker jag. Det är inte varje dag man får se fallskärmshoppare och springa på en härligt vit väg utan biltrafik eller gräva en grop intill ett till synes kraschat växthus. Eller ser matte fel?
Men vad sorgligt med gamle Zigge.
Han är det säkert jättebra på andra sidan regnbågsbron.
Här börjar matte tro att det snart är dags för gamla Penny Pök dryga 16 år.
Nåt skojigare.
har ni märkt att det töar???????
hörru sötrumpa som sticker upp där! vad har du för dig?
Skicka en kommentar