måndag 11 maj 2009

Hos veterinären.

Besök hos vetten idag och det blev stick i nacken - precis som jag trodde. Det var Elna (veterinärens fru) som stack och hon är så himla snabb så jag hann inte ens känna det. Sen försökte hon muta mig med godis men jag nobbade. Jag åt inte ens hennes nybakta bullar som hon hade ställt fram i väntrummet. Känner mig alltid aningen spänd när jag är hos vetten, trots att dom ju är mycket vänliga människor, både Elna och Per.
Jag är inte ensam om att vara lite nervös. I väntrummet satt också en liten gullig nakenhund (fast med hår) som darrade och var fullkomligt skräckslagen. Jag försökte trösta henne för hon var ännu värre däran än jag. Jag träffade också en liten schnautzerkille som hette Chili. Han var inte ett dugg orolig utan bjöd upp till lek men jag nöjde mig med att vifta på svansen i det läge jag nu var.
Ja, sen kollade Per hjärta och lungor, öron och tänder. Allt i prima skick.
Sen var det stackars Tindras tur. Hon har en ordentlig sträckning som lett till inflammerad ledkapsel. Nu fick hon medicin som ska ta bort smärtan och inflammationen. Hon måste vila i 3 veckor till så det blir inga promenader för henne på ett tag.
På hemvägen åkte vi förbi apoteket (undrar varför det heter APoteket? Har dom verkligen ap-medicin där? Borde det inte heta hundoteket i stället?) för att hämta Tindras medicin. Husse passade på att köpa varsitt Scaliborhalsband åt oss också för nu har dom ledsnat på att plocka fästingar på oss. Örter hjälper inte ett dugg och inte probolja heller. Här måste man till det grova artilleriet helt klart! Död åt fästingarna!

4 kommentarer:

Susanne och Pebbels sa...

Aldrig kul hos veterinären, men det är tur att det finns leversnittar i fickan hos varenda en som jobbar där
:D
Fästingar är riktigt creepy, mina hundar har hals band men de kliar sig av dem, kanske inte är så bra...

Kram

Katta & Doriz sa...

Här används också scalibor. Vågar inte chansa med något som bara nästen fungerar. Det räcker ju med en fåsting så kan det vara fel fästing....
Men allvarligt: hur kan man INTE äta upp bullarna?!?!?!?!

Valle Vagabond sa...

Vad duktiga ni är hos veterinären. Jag ska också dit på onsdag. (Till samma ställe - hos snälla Per och Elna.) Förra gången jag var där plockade de stygnen på mig efter min kastrering.

(Min M. undrar om jag kommer att välta väntrummet eller vara lugn och beskedlig ....)

Kasper sa...

Jag hatar att gå till vetten! Till Animalen alltså! Blir stressad och skällig och vill bara UT!!!
Fast sist jag var där förvånade jag matte genom att ta emot en godisbit! Efter sticket.
Undrar varför dom ALLTID sticks!!??
Jag tycker du var snäll och vänlig som försökte trösta den där lilla gulliga skräckslagna.
Stackars Tindra, tur att det finns medicin i alla fall.

(Med min stora päls fungerar inte halsband, så matte använder Expot mot fästingarna.)