Det ska vara roligt, tycker Myrra!

Jag har en hund som inte är särskilt ”lätt” att träna. ”Låg signalbarhet” kallas det i en del hundlitteratur. Kombinationen av en lekfull retriever, en alert och kraftfull schäfer samt en egensinnig och integritetskrävande njuffe kan bli lite knepig att hantera. Det skulle antagligen vara betydligt enklare om det var border collie i henne i st f New Foundland, inte för att förringa njuffarnas talanger på något vis men det finns inte så himla många sådana på lydnadstävlingarna av den enkla anledningen att deras läggning ligger närmare sysslor som kräver mer självständigt sinnelag. Och det där ”självständiga sinnelaget” är en ganska stor del av Myrras karaktäristika. De strängar hon har på sin lyra är i princip att ”hämta saker” och spåra, så det är dessa aktiviteter vi försöker göra vad vi kan med.
Jag tycker det är roligt att prova nya saker så jag har i egen regi ordnat agility, rallylydnad, drag m m men snabbt insett att det bara är jag som har roligt – inte Myrra. Hon genomför halvhjärtat (och slarvigt) vad jag ber henne om, utan någon större entusiasm.
Det HON tycker är roligt är att spåra upp falukorv som jag dragit runt med kors och tvärs i skogen. Jag har också gjort vissa försök med svampsök och detta ska vi jobba mer med.
Sen är hon alltså rätt haj på att hämta grejer av olika slag: tvätt ur maskinen, vedklabbar, grillvantar, ”tappade” handskar i skogen, bollar e t c. Det här gillar hon verkligen – man ser att hon blir glad av att kunna genomföra de här små uppdragen.
Just nu jobbar vi med att utföra saker på lite avstånd - sisådär 5-6 meter till att börja med. Hon ska stanna, sätta sig och sen antingen lägga sig eller komma till mig eller hoppa över en stock eller något liknande. Det går riktigt bra faktiskt och sådana här saker är ju rätt praktiskt att ha på sin repertoar då hunden är lös och man behöver få stopp på den av någon anledning.
Att tävla är ju inte aktuellt för oss men den där vardagliga, tankekrävande träningen på skoj funkar, och det bästa av allt är att vi båda tycker det är roligt – inte bara jag.